Röstade du om vilken pralin som skulle försvinna ur Aladdin-asken? Var du med och ritade ett sexträd med dina Facebook-vänner för att se hur könssjukdomar kan spridas? Eller testat hur hetero din musiksmak och Twitter är? Alla är de exempel på stora Facebook-kampanjer.
Den traditionella reklamen är enkelriktad, det handlar om att mata oss potentiella konsumenter med budskap. Men nu blåser nya vindar. I reklambranschen pratar man om Reklam 2.0, där konsumenten fått makten över varumärkena.
I natt fick just Aladdin-kampanjen "Rädda julen" ett pris på den internationella tävlingen Bees Awards i San Francisco, för just sociala medier.
Och i branschen har facebook blivit en självklar marknadsföringskanal. Bara i Sverige har fyra miljoner människor ett Facebook-konto.
– Den största ökningen står gamlingarna för, säger Johanna Ögren, rådgivare inom sociala medier till tidningen Internetworld.
I det senaste valet ville alla de stora svenska partierna "göra en Obama" och sprida sitt budskap via de sociala medierna bland annat Youtube, som är världens näst populäraste sökmotor. En av anledningarna till att bygga sitt varumärke på Youtube är att världens mest populära sökmotor Google, som äger Youtube, rankar videosajtens innehåll högt.
På allt fler sajter kopplas kommentarsfunktioner och annat till Facebook-konton. Både Facebook och Google är redan groteskt stora aktörer på vår relativt nya infrastruktur Internet, och båda har de möjlighet att skräddarsy annonser åt företag så att man når just målgruppen.
Reklamen är svår att undvika. Det har redan gått så långt att vi knappt tänker på vad som är reklam och vad som är en kul webbtjänst. Reklamen är lurig och har lärt sig konsten att ta sig in i tidningarnas texter. Vi älskar att läsa om sex och choklad och det krävs väldigt lite innan tidningar, som Aftonbladet och Metro, publicerar "marknadsundersökningar" från Marabou och kondomtillverkaren Durex. Det behöver inte vara vidare genomarbetade undersökningar, det är kul läsning ändå.
Snart andas vi reklam, och vi kommer inte ens tänka på det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar